måndag 23 mars 2015

Måndag = Underbara semester


Vilken vecka! 
Precis vad familjen behövde. 

Herr R körde knapplift själv i barnbacken. Att ta sig ner i backen var dock inte lika roligt. Framåt slutet av veckan kunde han i alla fall svänga lite. Men inte som en glasstrut med skidorna. Nejnej, utan rediga carvingsvängar. De kunde lockas fram om vi lekte tjuv och polis, där jag var tjuven som hade tagit polisens glass. Alla sätt är bra... Framåt slutet av veckan fick herrn åka sexstolsliften! Ett stort event. Och tillsammans med pappan åkte han offpist i skogen. Han är så rolig herr R. När han trivs så hittar han på sånger.  Och ja, han sjöng en hel del när vi åkte tillsammans. Med mig så skapades "racingsången".

Herr O börjar mer och mer gå över mot att stå parallellt med skidorna. Han trivdes i skidskolan, där de fick åka ravinen första dagen, och trollet dag tre. Han var yngst i sin grupp, men det verkade inte vara nå hinder för herrn.  Herrn suckade högt när vi "Familjeåkte" och tyckte att herr R nu var tillräckligt duktig för att åka svårare backar.  Vi tävlade i parallellslalom och vem som kom upp i höst hastighet. 

Och jag läste yogaböcker på kvällarna och njöt av att ha vinden i ansiktet och få till de perfekta svängarna på dagarna.  Och så försökte jag att spara känslan av lycka och tacksamhet som kom sköljande över mig vid så många tillfällen.  Hala familjen samlad, lycka och harmoni. Åh, vad jag älskar dessa semesterdagar. 







lördag 14 mars 2015

Lördag = Meny Stöten

Nu kör vi snart till Stöten. Det är dock några småsaker som behöver ordnas först. Så som maten... Nu är allt som ska förberedas förberett, och resen ska handlas och tas med upp. Så snart, när jag gnuggat sanden ur ögonen och druckit upp mitt te drar jag iväg för en tidig shopping. Det ser ut som om det blir en fantastisk dag idag, och då vill jag inte slösa en masa tid på att vara inne på ica. Nej, lika bra att köra shoppingracet när frosten fortfarande ligger, så jag kan vara ute och lapa sol efter lunch. 

Veckans meny ser ut som följer. Det som är skrivet med fet stil är färdigt och redo att vara värmas på.  Det här är semester för mig. När till och med maten är planerad och lagad. All inclusiv Anna style!

Söndag 
Lunch: Billunch. 
Middag: Linas kött med ris. 


Måndag: 
Lunch: Omelett med bacon, tomater och färskost. Hårdbröd
Middag: Flygande Jakob med ris. Ärtor


Tisdag
Lunch: Korv med bröd
Middag: Lasagne, tomat, avokado, majs


Onsdag
Lunch: Pannkaka med frysta hallon
Middag: Lax på spenatbädd och potatis


Torsdag
Lunch: Tortellini (Anna äggröra) med skinka och sallad
Middag: Baconsås och pasta. Tomat, avokado och majs.


Fredag:
Lunch: Skaldjurssoppa med majs. Hårdbröd 
Middag: Färsbiffar, kantarellsås och potatis.



Lördag
Lunch:  Rester/våfflor
Middag: Korvstroganoff med ris.

onsdag 11 mars 2015

Onsdag = Halvvägs

Idag är vi halvvägs till helg. Vilket är underbart! Jag har de två senaste mornarna varit helt övertygad om att det har varit lördag, i en sekund eller så, för att sedan inse att så inte är fallet. I min värld är det ett tydligt tecken på att jag behöver en lugn morgon! En morgon utan stress och press. En morgon då jag och herr R får utöva en av våra talanger, att vara sömntutor. 

Men alltså, två tidiga mornar till, och sen är vi hemma! Sen är det sömntutemorgon! 

Förutom att jobba så planeras det nu intensivt för nästa vecka. Vi åker på vår årliga Stötentur. Och inför detta ska det lagas mat. Samtliga middagar ska förberedas så de bara att värma på. Jag vägrar att laga mat i ett minikök efter en heldag i backen.  Och jag vägrar att äta på restaurang en hel vecka. Nej, hemlagad redig mat ska det vara. Menyn får jag återkomma till. Det filas ännu en del detaljer. 

Nej, nu soffan, spikmattan, en kopp te och lite slösurf
Två mornar till
Sen sömntutemorgon
Åh vad jag längtar

tisdag 10 mars 2015

Tisdag = Nu dör vi!

Idag, i höjd med Hälla, svor jag åt en lastbil som skulle köra om en personbil.  "Idiot!", sa jag när han gick ut precis framför mig i vänsterfilen. I baksätet hör jag herr O säga, "Men varför då mamma?" och herr R pladdrade på som vanligt om allt han såg ut genom fönstret. Jag var lätt stressad till badhuset. Med 25 minuter kvar tills herr O's simskola så var det sista jag behövde en lastbil i omkörningsfilen.

Då händer det. Det smäller till, en enorm smäll som känns i hela kroppen. Som en tryckvåg. Lastbilen börjar bromsa in och jag befinner mig ett moln av röd. Tjock rök. Jag trycker på bromsen och hoppas vid min Gud att ingen ska köra in i mig bakifrån. Jag och lastbilen håll i alla fall 110km/tim, och jag vet att det är bilar bakom. Reflexmässigt bromsar jag, tittar i backspegeln, kommer ihåg att snabbt som attans sätta igång varningsblinkers samtidigt som jag styr in till höger. Tänker snabbt att det där var ju dumt, tänk om någon krockat där?!?! Det flyger saker i luften och den dumma lastbilen kör även den in till höger. Det är då jag förstår att han kommer att stanna där, och jag kör därför ut i vänsterfilen igen, och då ser jag det söndertrasade däcket på lastbilen. Jag förstår att jag har legat bakom en lastbil, i omkörningsfil, i 110km/h där ett däck exploderade.

Verkligheten hinner i fatt mig. 
Vi kunde ha dött
Vi.  Kunde. Ha. Dött!
Hade jag inte hållit avstånd, hade jag haft en stressad bil alldeles för nära bakom mig, hade jag legat bredvid lastbilen när däcket small... Då hade en av ambulanserna som vi sedan hörde i fjärran antagligen varit till oss. 

Vi han i tid till simskolan. Jag och Herr O i chock. "Mamma, jag tittade bakåt så ingen skulle köra in i oss" sa han spontant när vi åter igen satte oss i bilen på vägen hem. "Det var läskigt mamma, jag blev rädd. ". Vi pratade om det på vägen hem. Tittade på lastbilen som stod kvar på samma ställe som där vi sist såg den. Vi bearbetade tillsammans, jag och min 7-åring. 

Återigen, på alldeles för kort tid, har jag fått uppleva vad skört livet är.  
Denna gången gick det bra
Jag måste ha gjort något gott
Någon måste ha vakat
För denna gången känns det som om det var mer än turen som spelade in


söndag 8 mars 2015

Söndag = VIB - Hallstahammar ?-?


Idag var det dax. Första matchen någonsin för VIB pojkar 08. En match i Hallstahammar, mot just Hallsta. Herr O var nervös som sig bör, vilket jag kan tycka är otroligt charmigt. En nervös 7-åring. 

Det var så roligt att se hur killarna satt och hade samling samtidigt som motståndarna värmde upp. Det var inte många blickar som var riktade mot tränarna. Nej, pojkarna satt med öppna munnar och stora ögon och spanande in motståndet.  Motståndarna värmde disciplinerat upp på led. Gjorde höga knän och rullade handleder. Vår killar värmde upp med skepp, hav och land och följa John (tränaren). 

Så drog det igång. Och jag blev imponerad av vad duktiga dem är. Dessa små killar är ju speltaktiska! Visst, stundom var dem som ett gäng bin runt honungsburken (bollen), men långt ifrån hela tiden. Det passades, planerades och dribblades.  

Och herr O var bäst, såklart. Han gör sin mor stolt! Jag verkligen såg hur han slet, och förstod hur han tänkte. Innan matchen hade jag lovat mig själv att jag skulle vara tyst. Inte berömma, inte hejja på, möjligtvis klappa lite händer. Det gick sisådär. Det går ju inte att vara tyckt när ens son gör sitt yttersta för sitt lag. Klart att jag vrålade lite, men bara positiva saker såklart. Aldrig hur om hur han skulle spela, utan bara att det där gjorde du bra. 

Hur det gick?
Herr O räddade massor med anfall, hjälpte till att täcka skott, sprang som en raket fram och tillbaka över planen och gjorde ett mål. Vilket lag som van vet vi inte riktigt. Ingen räknade målen. De var inte viktiga. Det viktiga var att killarna lärde sig att hålla ihop som ett lag. Att förstå att alla är lika viktiga. Och det tycker jag att de lyckades med bravur. 
(VIB vann!)



lördag 7 mars 2015

Lördag = Vabbuari?


Vi klarade oss igenom februari utan att vabba. (Eller jag vabbade en dag efter en hostnatt, men det räknas inte. För om jag och lilla R hade klarat oss på mindre sömn, så hade vi båda kunnat gå till våra jobb. ) Så, barnen höll sig alltså friska. Värre är det dock med mannen i mitt liv. Han drar på sig diverse infektioner som om han vore ett dagisbarn. Förskyll med hosta är nästan ett normalstadie just nu för honom. 

Och idag, när vi var iväg på teatern kände han för att liksom köra en omstart. En detox. En cleanse. Ja, ni fattar. Och jag vill inget mindre än just det just nu. 

Så iväg till matvarubutiken. Köpa proviva i löjliga mängder till mannen. Ladda med lactobacillkapslar för snabbare tillfrisknande. Köpa klorin och ytdes. Och inte minst, ladda med ingefära och grapefrukt, till mig (det är säkert lika mycket placebo i det här som vitpepparkorn, men tron kan rämna berg har jag hört...). För jag tänker bannemig hålla mig frisk. Och killarna får INTE bli sjuka. Vi åker ju till fjälls om en vecka!

Så någon vabbuari har vi inte haft hos oss
Möjligtvis en VALFMuari (vård av löjligt förslyld man)
Och nu har vi haft en grand finale av detta
Tycker jag
Punkt!
(Jag köpte galet mycket ingefära, här ska vältas berg!)

Lördag = Lego Chima Kalas



Så har vi haft det sista kalaset för sjuåringen här hemma för i år. Och nu körde vi barnkalaset. 

Så. Himla. Skoj!

Jag älskar välplanerade barnkalas. Kalas som hålls hemma och där barnet är i fokus, inte platsen. Så vi gick al in på chima temat.

Det började med att alla fick en nagel målad med gnistrande eld-chi-nagellack. För Nu var barnen en egen stam. Precis som Laval till hör lejonstammen, och Eris tillhör örnstammen, så tillhörde nu barnen människostammen.  Efter paketöppnandet så var det dax för fika. Så klart. Inget barnkalas utan hemmagjord tårta och bullar. Och i botten av tårtan hittade barnen något. Ett medlande som löd 

"Var hälsade människostammen. Jag, Laval,  ser att ni har eldens tecken på er hand. Jag behöver er hjälp. Finn isen och smält den.  Lyckas ni med detta väntar en belöning. På vägen mot isen kommer ni att stöta på olika utmaningar. Det är viktigt att ni löser dem tillsammans, ni är ett lag, en enad stam. 

Första utmaningen blir att finna alla mina vänner och fiender. Dessa finns uppsatta runt huset. Lös sedan rebusen. Men se upp, isens kraft är stark. Lycka till, jag vet att ni kan klara det."


Det blev startskottet för skattjakten, eller snarare chi-jakten. Barnen fick leta ute efter bilder på chima karaktärerna för att lösa en rebus,  sen skulle de hitta grillat chi, skriva CHIMA med hjälp av deras kroppar och lösa eldens triangel. Sista ledtråden låg infrusen i en isklump. Och belöningen fanns där elden brinner säker. 

Alla barnen verkade nöjda efter kalaset. Vi föräldrar blev lite kalasbakis, så klart. Och pojkarna med för den delen.  Så vi vilade en stund, laddade om, och drog på teater. 

En perfekt dag enligt mig. 

torsdag 5 mars 2015

Torsdag = På månen


Hur kan man inte älska denna astronaut Som bygger rymdraketskojor, packa barbapappa väskan full av böcker och hundgodis för att sedan åka till månen. För på månen där bor astronauterna, såklart. 

Jag älskar min treåring och hela hans fantasivärld. 
Så vi flyttar till månen en stund.
Jag och astronaut herr R.
Vi kanske ses där?


onsdag 4 mars 2015

Onsdag = Bröllopspresent, igen


I lördags, mitt i mellan alla kalasen, var det dax igen. Dax för att fira att vi har gift oss med att göra något tillsammans. Denna gången var det ost och vinprovning som stod på menyn.  

Vi hade fixat med barnvakt och drog ner på stan för att lära oss känna vilka ostar som passar med vilken typ av vin. I totalt 90 min satt vi som små ljus och lyssnad på en sommelier som pratade om just detta. Vi drack när vi blev tillsagda och åt när vi blev tillsagda. Och visst var det intressant. Men kombinationen något trött mor och vin gjorde att jag tyvärr minns mindre än vad jag hade önskat. Något jag dock minns, både smakmässigt och intellektuellt, var att man inte ska kombinera möggelost och rödvin. Det smakar faktiskt blä! Sen var det någon ost, (brie?!) och något vin (rött) som inte skulle blandas heller, för då smakade det metall i munnen. 

Det godaste, dock inte tillsammans, var portvinet och en ost som hette comtè. Portvinet mins jag dock inte vad det hette. Men mannen i mitt liv fotade det, så vi har i alla fall en minnessäkring på det. 

När vi provat klart tog vi en taxi hem, såklart. Och jag som inte är så himla intrimmad på alkohol just nu, somnade gott. Och nej, jag drack inte upp allt i glasen. Det fick mannen i mitt liv göra. Någon form av självinsikt har jag faktiskt....

tisdag 3 mars 2015

Tisdag = Födelsedagen



Så kom den riktiga födelsedagen. Med skönsång på morgonen, precis som sig bör. Och paket på sängen såklart. Herr O fick vara ledig. För man fyller faktiskt bara sju år en gång, och det måste firas på riktigt. Som med pannkakstårta till frukost och en överraskningsutflykt. 

Innan vi åkte iväg på utflykten han vi med att prova lite presenter. Vi spelade spel "Tjuv och polis". Ett spel som herr O fick som överraskning av herr R. Sen pysslade vi lite med en pop-up bok, spelade det nya wii-u spelet, åt upp resterna av frukosten, och gissade vad vi skulle hitta på. 

Herr O bubblade av nyfikenhet. Så klart. Och när klockan närmade sig 11 så åkte vi iväg till Kokpunkten. För här skulle det firas sjuåring genom att åka vattenrutschkanor och plaska.  Herrn var ganska skeptisk till en början. Lite avvaktande och nervös. Men efter någon timme lossnade det, och vi sprang upp för alla trapporna och åkte ner i kanorna många många gånger. Efter några timmar kände vi oss nöjda. Och jag frågade herr O om vad han tyckte om att faktiskt åka hem. Och då svarar han "Mamma, jag är så tacksam för att vi åkte hit". Och ungefär där insåg ag att jag har en stor sjuåring nu. 

Middagen fick födelsedagsbarnet såklart bestämma över. Och det blev grillad hamburgare med extra allt. Så pappan fick lov att släpa fram grillen, och äran att grilla burgarna till perfektion.  Herr O åt 1 1/2, så vi måste väl ändå säga att kocken lyckades.

Det var en mycket trött och mycket nöjd sjuåring som somnade i sin säng igår. 
Kära nån
Jag har en sjuåring i huset






måndag 2 mars 2015

Måndag = En hel helg av kalasande


En kalashelg är över. Och en kalasvardag har tagit vid. Men mer om den sen. Vi har haft släktkalas både lördag och söndag.  Väldigt bra, då man hinner träffa alla som kommer, och faktiskt prata med varandra. Men lite stressigt, då det där man ska hinna med blir lite "over the top" .Och jag måste erkänna att jag var magsårsstressad i två timmar i lördags. Men det la sig, för att ta vid under en timme till på söndagen. 

Men herr O har haft det fantastiskt. Med presenter, människor som han älskar och tårta i massor. Hemma gjord såklart. Temat skulle vara Lego Chima, eld mot is. Och jag måste ändå säga, att jag lyckades på ett enkelt sätt få till det. Eldoranga och isblåa ballonger i taket. Tallrikar i blått och orange och tårtor som tangerade temat. Det är inte skäret att dem vuxna kopplade temat, men herr O var nöjd. 

Och så har han byggt lego, chima så klart. En stor låda som tog honom 5 timmar att bli klar med.  Och vunnit i monopol.

Men idag är det den riktiga födelsedagen. Och den ska firas på ett alldeles speciellt sätt såklart.
Idag blir det en överraskning som jag hoppas ska ge minnen att minnas länge. 
Jag och herr O ska fira födelsedag storstilat
Han fyll ju trots allt 7 år.










söndag 1 mars 2015

Söndag = Min äldsta



Så var det kvällen innan hans födelsedag. 
Igen! För just nu känns det som om tiden rusar. 
Han fyller 7 år imorgon.  
7 år!

Det är sanslöst. Makalöst. Och ofattbart. Vad gjorde vi innan han fanns? Herrn med ett hjärta så stort att han skulle kunna få plats att älska hela världen, och några till. Det går inte att beskriva hur stolt jag är över vår herr O. 

För sju år sedan åt vi pizza och skojade att det var den perfekta uppladdningen för en förlossning. 
För sju år sedan hade vi ingen aning om hur mycket kärlek det kan rymmas i en ända människa. 
För sju år sedan var jag livrädd.
Idag är jag lycklig. 

Grattis till sista dagen som 6 åring
Älskade barn